Förhållanden....

Att få barn innebär stora förändringar i livet, inte minst stora omprioriteringar.
Förhållanden kan knaka i fogarna, man gnatar och tjatar, man kan lätt bli åsidosatt, man är inte längre den viktigaste personen i ens partners liv....

Allt det här vet varenda kotte som skaffar barn, att det kan bli lite svajigt, men att det bara är att rida ut stormen för att hitta tillbaka till varandra....

Det talas sällan om att livet tillsammans inte är så jäkla kul alla gånger.
Det pratas än mer sällan om det inom förhållandet, man biter i, kör på och hittar glimtar...

Lyckoruset man kände när man fick hålla sitt barn i famnen för första gången, tillsammans med den nyblivnde pappan, är som bortblåst när hela ens liv handlar om mat, blöjor, bajs, sömn osv osv....

Allt det här vet man om...

Lägg då till en planerad utbyggnad efter barnets födsel, utan en tanke på att barnet kunde vara sjukt och att det skulle krävas många och långa sjukhusvistelser.

Chocken som drabbar en nästintill dagligen att allt inte riktigt är som vanligt, med kallelser till återbesök, ultraljud av hjärta, besök hos neurolog, möjligtvis flera operationer, kärlmissbildningar och fan och hans moster rent ut sagt...lägg till dagligt lavemang till en sju månaders så har ni toppen på moset...

Alltså, förhållanden prövas när barnen kommer, vissa överlever, andra orkar inte med...

Tove kom, hennes första tre månader i livet är som en dimma.
Vi lever dagligen med att se till att hon kan bajsa och att sondera stjärten så att den inte drar ihop sig.
Vi lever på våra 50 kvm, tillsammans, alla tre, utan en endaste dörr att smälla igen.
Vi bygger ut, det är tidskrävande, tufft och spännande, allt på en och samma gång....

Ibland känner jag mig som världens superkvinna som klarar av allt.
Ibland känner jag mig som en urvriden gammal disktrasa som borde slängas bort.

Just idag ska disktrasan gå och lägga sig och dra täcket över huvudet och hoppas på mer styrka och kraft till i morgon....

Kommentarer:

1 Therese:

skriven

Så sant så sant! Viktiga saker. Väldigt viktiga. Jag tycker att du ska känna dig som världens superkvinna eftersom ni/du på något sätt fixar det! Vi skulle ha börjat bygga ut vårat hus denna sommar men har då inte ens kommit till att skicka in bygglov och all planering innan. Vi fixar liksom inte en grej till. Bara att ta sig igenom vardagen kan vara nog ibland. I alla fall är det så för mig just nu. Stor Stor Kram till Dig!

Kommentera här: