Ta mig i kragen....
Vi har bestämt att vi ska göra en bok som handlar om hennes första tid i livet, om allt som hände.
Så att hon alltid kommer att kunna gå tillbaka och se och kanske förstå lite om hur hennes liv startade.
Risken är annars att med åren suddas våra minnen ut och ärren bleknar.
Vilket iochförsig kan vara rätt skönt, med tanke på hur jag mått, men jag tror ändå att det är viktigt att komma ihåg....
Kommer dela med mig av delar ur boken här....